This essay concerns the hill forts in Halland. The hill forts in Halland haven?t been archaeologically examined and they haven?t been studied as well as hill forts in other parts of Sweden. The focus of this essay is to determine the use of the hill forts in Halland.  Comparative studies will be made between Halland?s hill forts and the hill forts of Bohuslän and the hill forts of the Eastern part of Sweden.The results of the research have yielded that the hill forts in Halland strongly reminiscent of the hill forts in Bohuslän when it comes to the positioning in the landscape, as well as the general appearance of the hill forts.

I fokus för denna uppsats står samverkansorganet och kommunalförbundet Region Hallandeller mer exakt den form av indirekt demokrati som organisationen styrs genom. Studienssyfte är att ur ett demokrati och legitimitetsteoretiskt perspektiv undersöka Region Hallandmed fokus på just den indirekta demokratin. Studiens frågeställning är tvådelad ochundersöker dels hur förankringen av politik inom Region Hallands ram förankras ikommunerna och hos medborgarna. Dessutom undersöks vilka demokratipolitiska ambitionersom Region Halland har. I uppsatsen används en form av kvalitativ metod nämligensamtalsintervjun och intervjuerna genomförs med politiker verksamma i kommunerna ochRegion Halland samt med tjänstemän på Region Halland.

The purpose of our study is to interpret and understand the collaborative process around a regional model that is based on state developed guidelines for people with dementia. We have chosen to focus on the importance of interaction and have therefore interviewed participants in the project's steering committee. This group participates in efforts to develop a model for dementia care in Halland.The project work in Halland, to develop a joint model for people with dementia and their families was initiated in the spring of 2011 and is due to finish at the end of 2012. The Halland model has been named ?Annas led? and is about Anna and her husband Lars and living with dementia.

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800?1880 och 1920?50.

Mjölkavkastningen hos korna har under lång tid legat högre i Halland än i Skåne. Enligt en historisk undersökning som genomfördes i studien har halländska kor haft högre avkastningsnivå de senaste 15 åren. Syftet med studien var att undersöka om det finns några regionala skillnader och förklaringar till varför Hallands mjölkföretagare har en högre mjölkproduktion än Skånes mjölkföretagare. Besättningar ifrån Svensk Mjölks kokontrollregister valdes ut slumpmässigt i Skåne och Halland för intervjuer baserat på ett frågeformulär och beräkning av endagars foderstatskontroll i fodervärderingsprogrammet Norfor. Dessutom skickades ett frågeformulär ut till de lokala husdjursföreningarna, Skånesemin och Växa för att jämföra deras arbetssätt.

Sverige genomförde två stora kommunindelningsreformer under 1900-talet. Den ena varstorkommunreformen som kom 1952, och den andra var den så kalladekommunblocksreformen som kom 1974. Kommunreformen minskade antalet kommuner tillmindre än hälften och syftet var att varje kommun skulle kunna bära sina egna omkostnadergenom att skatteunderlaget skulle vara tillräckligt stort. Kommunerna i Halland var även de iolika grad involverade i kommunreformen och inställningen till denna varierade mellankommunerna. Det är då intressant att undersöka vilka skälen och attityderna tillkommunreformerna har varit, eftersom de bidragit till att ge en bild av samhället och denkommunpolitik som fördes i Halland vid tiden för sammanläggningarna samt att se om dethar skett en förändring över tid mellan förändringarna.Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka attityderna och problemen vari Halland, och om de har varierat från den ena kommunreformen till den andra samt försökage en bakgrund till medborgarnas inställning..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas.Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer.Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram..

Uppsatsens syfte är att visa hur den lokala järnvägspolitiken i Halland såg ut på 1800-talet och även göra en komparativ analys med Ostkustbanan. Finansieringen av järnvägsprojekten i Sverige utfördes främst av staten, medan planerandet och byggandet till stor del präglades av lokala beslut. Debatten inom järnvägspolitiken i Halland granskas med hjälp av en teori hämtad från Fredrik Anderssons avhandling Mot framtiden på gamla spår? Regionala intressegrupper och beslutsprocesser kring kustjärnvägarna i Norrland under 1900-talet. Den komparativa analysen mellan Ostkustbanan och järnvägarna i Halland går in både på järnvägspolitiken och sedan hur de olika järnvägarnas kom att förstatligas.

När vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behålla personal. Då personer med nyckelkompetens har stor påverkan på organisationens framgång har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhållanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjälp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda på hur sådana förhållanden kan påverka arbetsgivarens förmåga att behålla dessa personer. Vi har valt att undersöka på vilket sätt de förhållanden som framkommer är centrala för individens arbetstillfredsställelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar på eller lämna sitt arbete. Utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning på en av verksamheterna inom Landstinget Halland. Vårt resultat visar att förhållanden som har att göra med arbetstillfredsställelse och motivation påverkar och påverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur påverkar arbetsgivarens förmåga att behålla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vår egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmåga att behålla nyckelkompetens) som visar dessa samband..

In the middle of the 19th century was Calluna heath the major nature type in Halland, but the remaining parts today is only 1 500 hectares which is a 99 % decrease of the Calluna heath mainly due to an increase in forest plantations and arable fields. I have made a quantitative study how the Calluna heath of Grönabur & Sandsjöbacka has changed between 1841 and 2005 and why it didn?t disappear in the same manner, as it did in other parts of Halland. The studying of original sources as historical maps, literature and by doing field visits has been significant for the final result. The main reason for the different development of the Calluna heath in the investigation area (69 % decrease), compare to elsewhere in Halland, is the establishment and management of a nature reserve..

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

I denna uppsats undersöker vi islamundervisningen på tre kommunala gymnasieskolor i Halland med fokus ur ett lärarperspektiv. Fördomar om islam i samhället fick oss att reflektera kring om lärare väljer att prioritera eller undvika delar inom islamundervisningen, och i så fall vad. Syftet med vår C-uppsats är att undersöka, analysera samt reflektera över vilken syn lärare har på islamundervisningen i Religionskunskap 1, hur de arbetar med ämnet islam samt hur detta skiljer sig från arbetet med de övriga världsreligionerna. Metoden vi valt att använda oss av är intervjuer med fem gymnasielärare vilka är verksamma på de tre olika kommunala skolorna i Halland. I resultatet framkom det att fördomar genomsyrar islamundervisningen samt att media har en stor påverkan på undervisningen inom ämnet..

The purpose of this Master thesis is to investigate issues concerning the role of the public librarian and their work with adult learners. This is done by examining Studiebibliotek Halland, a project initiated and financed by Kulturrådet, with the aim of improving for adult learners to use the public libraries in Halland. The major questions raised in this study are: How do the librarians interviewed experience their role as public librarian since the number of adult learners at the public library has increased? In what way do the librarians think they have to change their work in order to meet the demands of the adult learners? How do they feel about the change? Do they think their work will change more as a result of the project? Data was collected through interviews and the study is a qualitative study. The main results are that the librarians have a very positive attitude towards adult learners using the public library.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur chefskapet förändras för verksamhetschefer i primärsjukvården i och med införandet av kundval. Vi vill även se hur man kan förbereda och utveckla verksamhetschefer i de landsting och regioner där man ska införa kundval. För att besvara uppsatsens frågeställning har vi använt oss av olika teorier om chefskap och ledarskap, Kotters teori om misstag och förberedelser vid en organisationsförändring samt Hirschmans teori om exit, voice och loyalty. Uppsatsens empiri består av intervjuer med avgångna verksamhetschefer inom primärsjukvården i Landsting Halland, en personalstrateg samt en sakkunnig person inom ämnet kundval. Empirin består även av en beskrivning av modellen Vårdval Halland..

Sitka spruce (Picea sitchensis) is not considered to be a native species to Swedish forests. It´s origin is the pacific coast of Northern America, an area that is dominated by a coastal climate which makes it likely to believe that it would be well suited for growing in the south-west of Sweden. This study aims to investigate the gain in production that can be reached by growing sitka spruce instead of Norway spruce (Picea abies) in the county of Halland. A regression model based on data from forest experiments was produced to explain the gain in production. This model was based on elevation and annual precipitation. The model was then used to create a map layer in arcGIS that shows the gain of volume in comparison to Norway spruce in percent. An analysis was carried out to find what share of the forestland in Halland county that fell into four different classes of production gain.